Scrolla neråt!
Sanningen om ensamhetens pärla
är en förtvilans åsyn och vittnesbörd.
Intill döden
skiljer den din egen upplevelse
från andras.
Symboliskt, får du tillträde
i gruppen,
där du parar din emsamhet
med gemenskapen.
Förlossningen blir svår
och i din smärta hatar du.
I ditt enrum av egenkärlek
värnar du om ditt sorgebarn.
Runt dess sårbara kropp
täcker du ett skimrande hölje
av illusioners färgrika pärlemor.
Så blir ensamhetens pärla till.
I sanning uppenbarad
den dag du ler
tillsammans med
dig själv.
skriven av May Marthall
Mölle 6 april 1975
till
May Marthall
.......Jag har läst Dina dikter med stort intresse, och jag har
läst dom om igen, för jag tycker så mycket om dem.
Jag upplever dem som skildring av en påträngande
mänsklig verklighet som Du verkligen inte är ensam om
att uppleva, den måste angå varenda normal människa, och
angår i högsta grad mig själv............ och därför
kan jag bara önska Dig lycka till och uttrycka min förhoppning
om att Du fortsätter att skriva, och attt Din goda förmåga att
analysera, och att uttrycka Dina livserfarenheter måtte vara och
bli Dig själv till glädje på samma sätt som Ditt allvar har
varit en upplevelse för mig.........
Med goda hälsningar
Olle Länsberg